pastisch
paris i detta mystiska dödsljus
paris i detta mystiska dödsljus, genomskinliga människor som kom och gick som de ville, jag som satt själv i rummet under dagarna, detta dödsljus; en ljuspelare av intensitet slog ner från fönstergluggen över det mörka skrivbordet och fick bläckhornet att lysa, min mor kom och gick genom rummet i sin vita klänning, i skallen lyste hennes ögon som svarta hål, det gick människor genom rummet om nätterna, jag kunde känna dem vid skrivbordet där jag satt, det var vackert,
|
Nästa text
Föregående Androiden
Senast publicerade
vi behagar föremålen till döds jag satt vid sjön med fötterna i vattnet klonen från helvetet I DET TOMMA RUMMET glorian smälter som olja MAGDALENA ANDERSSON SITTER I MÖTE MED PARTISTYRELSEN VI SKA ÄTA MIDDAG MED CHEFSIDEOLOGEN IKVÄLL en cancerblomma faller skönt inuti konstverkets själ Se alla |