marinanils

32 år

från Kristianstad

Dagbok

Dagbok - Maj 2010

« Tillbaka till dagböcker

ingenting mer än mina ord.

Söndag den 30 Maj 2010

det gör så ont

det var egentligen inte meningen att hitta dem där. de var borta ur mitt minne. vid den tid de blev till var jag för liten för att förstå, för liten för att få se. nu, 10 år senare ligger de fortfarande där. det har de gjort hela tiden. utan min vetskap. så många år och dagar som passerat medan du.. bara funnits där. men ändå inte. för det var inte du. det var vad dem gjorde dig till. vred och fuckade upp hela din hjärna. ditt minne. luktsinne. syn. känsel. smak. aldrig densamma igen. men ändå, där inne, visste både du & jag att du var den du alltid varit. du visade det bara allt mer sällan.
fast doktorerna gjorde ett bra jobb, återställd utseendemässigt till nästan 100%. bra för dig, de andra utomstående kunde åtminstone låtsas att det aldrig hänt då. de behövde aldrig se på ett märke och tänka "den stackaren". din upplevelse var det värre med dock. det kunde ingen göra något åt. dessvärre.

det gör så ont att se och återuppleva saker som har gjort så ont mot personer som har betydit och betyder så fruktansvärt mycket. det gör så ont att inte veta hur du ser ut nu. var du är. bara att minnena är med oss och de ligger där, djupt i mitt hjärta där ingen någonsin kommer åt. de tillhör oss. de var mina och dina tillsammans. skratten när vi för första gången körde på den nya vägen mot affären. leendet och dina ögon som lystes upp när du gjort något i gengäld mot mig. leendet och ögonen som lystes upp när du fick vara i garaget och mixtra.

leendet och dina ögon som lystes upp så som jag aldrig mer kommer få se dem. minnena som finns där hos mig, vart jag än går. de är bara mina nu. framtills den dag vi återförenas. tiden sägs gå fortare där du är. jag är glad för din skull. det är värre för mig, men samtidigt inte. för du hade velat ha det som det är ändå. och jag lever med dig i mig nu.
jag lever för dig också, pappa.

2010

maj (1)