Jag tappade nog lite tron på det manliga släktet ett tag. Alla dessa män som jag haft. Visst har dom påverkat mig, gjort mig till den jag är idag. Lite hårdare, lite mindre oskuldsfull. Kände mig ganska nere och värdelös en stund efter casanova. Men en dag satt jag mig ner vid datorn och gick med i en kontaktsida. På krogen kan man ju inte få någon närmare kontakt iallafall. Det var riktigt roligt att försöka beskriva sig själv. Jag mådde betydligt bättre efter att jag fått ta fram mina positiva sidor. Hey inte var jag ju så dum egentligen. Jag var ju en riktig toppenpingla! Jag började chatta, men såg noga till att jag inte släppte någon för nära inpå. Jag skulle bara fylla på mitt självförtroende litegrann. Jag stämde träff med några män men det kändes inte rätt. Jag ville ju träffa någon på orten nu. Chattade mest bara som tidsfördriv. En dag satt jag och kompisen återigen och pratade om män och förhållanden. Jag tror på att om man uttalar sina önskningar så kanske dom slår in så nu kände jag att det kunde vara läge för en önskning. Här gällde det att verkligen tänka efter vad jag önskade. Det är ju mycket som kan gå galet. Då kör vi Jag vill träffa en man som är mogen och vet vad han vill. Någon som man kan prata med men som inte gräver för djupt och deppar ner sig. Jag vill träffa någon som inte är från stan för dom vet inte hur man behandlar en tjej. Taskigt sagt om männen i stan men jag hade stött på en del lustiga typer på krogen så det kändes verkligen som att dom inte hade nån finess.. Men det är kanske bara dom som samlas på krogen? Vad gör då jag där? Kanske är jag lika finesslös? Nå det var min önskan, nu var det bara att vänta. Under tiden chattade jag på kontaktsidan och spanade runt. Såg bland annat en man som bodde i stan som såg riktigt trevlig ut. Jag var in och hälsade på hans sida men mer än så var det inte. Så stack jag till grannorten över midsommar med barnen. Vi hade hyrt en stuga över helgen. Man måste ju ha lite gott till midsommar så vi for på konsum och handlade. När jag står där vid kassan så ser jag något bekant. Det var ju han! Han från kontaktsidan som såg så trevlig ut. Ojoj så det kan gå. Klart jag kollade lite extra. Undrar var han höll till? Kanske på campingen? Det ösregnade ue och han tog sin dotter på armen och rusade till bilen, som stod parkerad bredvid min. Såklart så såg han mig inte. Och inte verkade han vara på väg åt samma håll som vi var heller. Synd, annars hade det ju kunnat bli lite spännande under helgen. Ungarna badade i poolen, jag satt vid stugan och läste. Jag hade bra utsikt över entrén till campingen och helt plötsligt ser jag att han kliver ur en bil. Han gick iväg till poolområdet och återvände på en stund med några barn. Aha, han var tydligen på orten men inte på själva campingen.. Kanske man hade turen att få se honom fler gånger under helgen..