(i tidigare översättningar kallad "En Förlorad Värld" från originalet Paradise Lost 1667) Illustrationer av Gustave Dore
~*~
Ej bund'n eller i b'ja med led eller lem,
Ej heller grundad uppå den sköra benstommen,
Likaså besvärligt kött; utan i vilken form de så önskar
Utvidgade eller kondenserade, skarpa eller obskyra,
Kan de utöva sina kusliga syften, [430]
Och kärleksverk eller av fiendskap förverkliga.
För dessa Israels Stam ofta övergav
Deras levnadsstyrka, och obevistat lämnade
Hans rättfärdiga Altare, lågt nedböjande
Till bestialiska Gudar; för vilka deras huvud lika lågt [435]
Nedb'jdes i Krigsslag, sjönk ned inför Spjutet
Från den föraktliga fienden. Med dessa i trupp
Kom Astoreth, vilken Phoenicianer kall'de
Astarte, Him'lens Drottning, med månskärans Horn;
Till vars skarpa Avbild nattetid vid Månens sken [440]
Sidoniska Jungfrur gav sina Löften och Sånger,
I Sion likaså ej obesjungen, där stod
Hennes Tempel på de' provocerande Berg, uppbyggt
Av den tamgjorde Kung, vars hjärta ehuru stort,
Förgylld's av sköna Kvinnotjusare, föll [445]
Till Gudabildens förtret. Thammuz kom näst bakom,
Vars årliga sår i Libanon lock'de
De Syriska Damerna att sörja hans öde
I amorösa visor hela Sommardagen lång,
John Milton 1667
LPWJ svensk version 19/03/09