Tomrummet som uppstår efteråt
när klockorna har stannat

blir övertydligt

när tiden ändå strömmar
in genom maskor i nätet

begär den tillträde
till efterfesten

och trängs med ordens
dubbla budskap

av Freudianska felsägningar

som om vore det ett
mingel-party för vilda

avslöjanden om gamla
preskriberade brott

liderliga och förtärande
passioner, lekar som
efterlämnade dödliga sår

vi frågar oss om vi
hade något val?

nickar förnumstigt och går vidare
till nästa garderobs-röjning

(vad tjänar det förresten till när
offren redan är döda?)

maskerna har fallit
till ingen nytta och
vi står kvar vid bålet

ser våra synder brinna
de vi burit på så länge

i lönndom

förnimmer vi hur tomrummet
tar deras plats