det var väggarna som ropade ditt namn, den där natten i november- inte jag. 

mina tomma händer som berusande trevade efter dina i något utan värde

hösten drev sommaren till sitt ide

min kudde mindes formen efter dig- inte min barm

ilskan kastade sten i glashus

mina lungor tog sats och blåste ut ljusen

drömmarna förblir blåögda under vilsna tår

det var någon annan som älskade hett och passionerat

ett annat hjärta som slog högt

mitt irrar omkring bland moln och stoft

någon plockade en stjärna

gjorde natten mörk igen

och det var inte jag.