Varför luras jag in på det här
Kärleken det är delvis den som jag hatar
Kärleken alltså eller mig själv eller hatar jag dig, eller mig, dom, oss, vi, ni, vadå?
Förstår dom inte?
Förstår du?
Vem vad hur när vadå?
Vänta nu då?!
Förstå?
Kanske jag kan förstå eller i alla fall nå upp någonstans
Fast jag är ju ganska kort
Och det är trist att vara kort och sist
Och på något visst sätt sitter jag här och skriver när jag borde
Skrika eller nita någon, något vad som helst!
Göra någonting!
Men skriker man så hörs det ju och det vore ju illa trist att höras och då kan ju någon störas.
När man allt ville bara beröras lite? Eller? Får mina händer det?
Eller skulle dom skadas? Förstöras? Frätas sönder av beröringen?

Jag vet vad du tycker och du vet att jag tycker och tänker så det blänker.
Av glöd, då menar jag absolut inte sådan glöd som ofta skriver om några slags ”kärleksdikter” utan kanske mer som någon slags staket.
Elektriskt
Jag har väl sagt att jag är knäpp.
Eller vadå kunde du inte lista ut det själv?
Nehe, okej men nu vet du det nu då!
Härligt!

Så nu när det elektriska staketet bränns så det kliar i huvudet som det flyttat in larver eller masker som har maskerad någon dag. Eller bara ett party, ett party som långsamt studsar sönder mitt huvud.
Men det kanske var en överdrift? Eller?
Och hur jäkla seriös är du själv på en skala?

Banan?
Jo det går ju att höra och göra och springa och snubbla
Ja, jo i alla fall i filmer
Gott att äta också trots en eventuell dålig andedräkt på morgonen