Jag fann dig på marken

övergiven
söndertrasad
trampad på
bespottad
nästan utan värde för andra

jag såg dig
att du fanns
kände att du var värd något speciellt för mig

tog dig till mig
lappade ihop dig
ömt och försiktigt
band till dig ett band där jag fäste mitt hjärta

tar dig till min strand
springer mot vinden
låter dig åter ta höjd
släpper på linan
du far högre och högre upp

vindarna smeker dig
vill locka iväg dig igen
upp till rosa moln av nya drömmar

det enda som förbinder oss är ett tunt band
kommer du vilja landa hos mig igen
vill du hellre fara dit vinden med sina löften lockar?

under tiden ser jag din vilda dans
i val och lockelse

allt som förbinder oss
en tunn lina
för den dig tillbaka eller bort?