Den viktigaste tiden
Den jag alltid tjatar om att jag vill ha
Är tiden som blir över till ingenting
och om jag ej får då bara tar

Jag kanske inte gör så mycket
Flackar mest omkring utan riktning eller karta
För tillfället vilse i mitt egna organiserade helvete
Just därför behöver jag den tiden

Man kan aldrig sätta fingret på denna stund
Finns inte inlagt i schemat intryckt tillsammans med "tråk" tid
Den kommer som ett infall, då jag måste få sitta med min penna
Inbäddad i ensamhet där jag äntligen kan få andas

Den tiden då jag kan bli av med allt grus och damm
Lungorna fylls på med ny frisk luft och huvudet blir tomt
Mitt papper fyller funktionen av ett durkslag
som jag nu delar med mig av