säg, vad gör jag då. när där aldrig mer kommer att
vagga en kvinna över röd savann och acacian bara är
på bild i en hall i ett hus i en stad i ett land som inte
längre är.


gud, säg mig vad gör jag då.
för jag räds att inte veta.


när staden blev havet och regnet är hotet
och då barnet alltid föds för litet.



när grusväg inte längre finns. och när ord bara skrivs
och aldrig talas och när bryggor till nätter inte längre
byggs.
när gammal hand inte längre hålls och då det glömts
hur näckrosdahlia faktiskt kan dofta.


gud, du måste visa mig hur jag gör då.






när gruvor blir en mans enda hopp, och hoppet blir
overkligt och då en kvinna kan vänta en livstid och
mer. säg, vad gör jag




när vassen vid kanten till sjön förlorat sina rötter
och jag inte kan ge mina. gud,
säg, vad gör jag då.