Redan medlem?
Logga in
Franskaläraren i sjuan. Att gå i pension
Vi talade om ingenting, vi konverserade i tystnad, medan rodnaden, som lagt sig på dina kinder, steg. Jag hade aldrig hört din tystnad förut, och nu satt du där, med cigaretten i mungipan. Du knäppte jackan och såg ut över skolgården. Du talade sedan, men jag minns inte vad du sa. Jag rös till lite och lade mina händer på bänken. Den var kall, fastän det var maj, eller kanske rentav juni.
Jag såg hur du ställde dig upp, borstade av dammkorn från din jacka, och gick iväg. Allting gick så långsamt. Som om du aldrig kom fram dit du skulle. Du gick, i alla fall. Du går fortfarande.
Vi talade om ingenting, vi konverserade i tystnad, medan rodnaden, som lagt sig på dina kinder, steg. Jag hade aldrig hört din tystnad förut, och nu satt du där, med cigaretten i mungipan. Du knäppte jackan och såg ut över skolgården. Du talade sedan, men jag minns inte vad du sa. Jag rös till lite och lade mina händer på bänken. Den var kall, fastän det var maj, eller kanske rentav juni. Jag såg hur du ställde dig upp, borstade av dammkorn från din jacka, och gick iväg. Allting gick så långsamt. Som om du aldrig kom fram dit du skulle. Du gick, i alla fall. Du går fortfarande.
Fri vers
av
Doktor Vinter
Läst 1845 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2010-11-05 18:41 |
Nästa text
Föregående Doktor Vinter |