Ta en annorlunda förklaring till älskogens varande,
då vi svettas till varje steg som utökar avståndet.
Djup som grävt ner sig själva i förtröstan,
mot nya mål där tomheter möter ensamhet och skapar söta suckar som vill ha mer.

En morgon,
dagen efter natten då våra hav möttes ligger vi kvar i tystnad som talar i mun med längtan.

På vår vind en kall förmiddag ska jag försiktigt ta av dig dina kläder som ändå inte hindrar mig ifrån att se dig Anna.
Försiktigt begraver vi det som hindrar våra händer att se varma nakna kroppar.
Vackra oskyldiga du som ser på mig med ögon som älskar,
i vårt sovrumsfönster kysser jag din axel fri från skuld.

Om bara en kyss,
så skulle den vara din.. endast din.

Fingrar som spelar din kropp,
leker över rygg som aldrig älskat.
Ber om kärlek som aldrig förr,
vill intill natten iaktta och förstå vad du älskar.