en förlorad värld

passerar mig dagligen

den är förlorad för mig

och jag för den

det är vackra ben

i mellandagsreans mitt

människor är hedonister

som söker sitt

en hög mur av glas

bevakad av folkpolis

vakande ögon

som alltid tar notis

den lycka är grund

som varar en ynka stund

men denna förutan

hur blir jag sund?

LARZ GUSTAFSSON    28/12 2010