Kapitel: Dogmen
Verkligheten tyder att frihet endast är en illusion
en genesis hjärnan genererat fram till sanning
Något som är alldeles delikat för ord
att ens kunna förklaras
eller minnas
Vi vet att sorgen är det som håller våra ögon ifrån
att stängas i anknytning när natten faller
det vill segra och slutligen livnäras i vår sömn
men väcker oss när det blir ljust
Vi upphör att blunda för att söka lyckan
det som framkallar värmande sprickor i
våra glaciärer till hjärtan
Men när smaken vidrör spetsen av vår tunga
försvinner innebörden
Sprickan formar en abstrakt linje där en själ väntas möta min
En jag ännu inte har befogenhet att möta
för att varje gång jag försöker
tar det kontrastfattiga ljuset
dig ifrån mig
igen