Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
fastvuxen


vissen sträckte jag mig mot stjärnorna

en vinranka av lögner
har klättrat över alla murar
så löst rotad från början
men växte fast i sprickorna

det var inte alls svårt
att trassla in sig
alldeles för mycket
men svårt att komma loss

försöker se allt
från den ljusa sidan.
lycka till
när persiennerna är fördragna

inte ens trädgården är verklig
och förmodligen inte du heller
men jag valde ändå vinrankor
framför döende rosor

vad kan jag säga?
jag vet inte ens
om jag verkligen vill ut
eller bara trassla in mig mer

för i en fantasivärld
finns inga gränser
men verkligheten
är så full av dem

så varför klaga?
när mitt liv är perfekt
på lägsta nivån
men perfekt

vill inte såra någon
men även rosor har taggar
de vissnade för längesen
och jag vill trassla in mig mer




Fri vers av Tigerlilja|
Läst 577 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-03-08 02:33



Bookmark and Share


  F.
Tycker sista stycket är fenomenalt! Applåder!
2011-03-08

    ej medlem längre
En stor dikt om livet, wow, bravo*
2011-03-08
  > Nästa text
< Föregående

Tigerlilja|
Tigerlilja|