Hjälp mig. Mitt hjärta blöder svarta tårar av ensamhet. Minnena plågar mig igen, jag vet inte om jag kan klara detta själv. Jag kan inte tänka klart längre. Jag mår inte bra, jag behöver dig så mycket att jag inte ens kan förklara det med ord. Jag behöver din famn att gråta ut i. Jag behöver din värme, jag är iskall och fryser. Jag behöver din luft så att jag kan andas. Jag är inte stark. Jag är svag och klen. Jag kan inte! Jag kan inte hålla ihop längre, jag spricker snart. Jag kan inte hålla inne. Jag är ensam och mina minnen plågar mig, de skär i mitt hjärta och fäller blåa tårar som jag drunknar i. Skärvorna är splittrade och jag har sår som svider, gör ont och aldrig läker. Mitt hjärta är ihoptejpat av silvertejp, det gör så jävla ont!





Hjälp mig!