Hon tyckte om att skriva om sig själv i tredje person. Helst skulle hon vilja låtsas att det var någon annan. Finast är det kanske om man hittar på någon helt fiktiv varelse. Men sådan är hon ju inte, det kanske är av samma orsak som hon fann en sådan leda i att klä ut sig.

Största glädjen fann hon i att söka det autentiska tonfallet, klangen av den hon är. Ett sätt att göra det på är att formulera orden tyst för sig själv, så att de genljuder i det inre och samtidigt skriva ned orden. Hon hade funnit att när hon gör på det sättet blir det ett tilltal. 

Att skriva, är att skapa sig själv i den stunden. Att skapa och bli skapad i samma andetag.