tar jag bladet från munnen
öppnar upp
låter ljuden flöda
fritt, utan spärr

där

möts vi
iklädda
en skör, skönhet som välvs längs kroppen

vi älskar
förenas
glimmar i natten

fängslas av tillvaro
tilltro håller mig kvar

stirrar blint ut i intet
möts av bistra uttryck, tomma ord
dagarna rullar förbi
uttryckslöst i ett grått inferno

utbrändheten
tränger sig på
äter upp dig
inifrån

här, här står jag!
Se mig, älska mig, som du gjorde förr!

Vi älskade varandra,
vi blev vardag
vi försvann
ekar tomt

är det kärlek
minnen av ett liv,
en vardag
finns kvar
etsat sig fast