Hon väldigt ung, han lite äldre. Utan språket
de ändå möts via hjärtans röst.
Ögon gnistra, längtan ger trots då vuxna
sätter stopp.

Hon svensk i en fin familj, han flykting från
fjärran land utan pass.
Denna brinnande kärlek ingen skådat.
Trots hinder de alltid kan finna varann.

Då hjärtan brustit totalt dem emellan kommer ett
vykort med namnet Kalle.
Rosenröda kinder, pussar läpparna kortet.
Gömmer det bra, hemligt det måste va.
Ingen de kan förstå kampen nu består.

Hemska makter vill dem illa, lilla duvan söker
ro i hjärtat. Kärlek de finner då ögon når.
Galet de studsar mot varann ändå.
Åren går den allt för unga tjej finner ingen ro
öppnar hjärtat, kallar högt.

Svaret kommer från denna man, lika glad, lika ung
aldrig hjärtan brista mitt itu.
Livets spel ville inte dem väl. Såret djupt, allt för djupt.
Saknad, evig saknad aldrig lagas deras hjärtan innan
de åter får ses igen.