Varje morgon
promenad.
Kortisoldränkt kropp skriker
i kval tills endorfinerna
tar över.

Steg för steg belönar jag mig
känsla av tillfreds ges.
Är duktig, är bra, titta vad jag
har blivit given trots att
inget märkvärdigt alls blivit gjort.

Lådor flyttas, lådor töms,
en åt gången, en om dan,
lite här och lite där.
Innan man vet ordet av
är garderober, hyllor, skåp
rensat och inga kartonger
skräpar i hörnen.