Mitt liv

som stundtals har varit

ett kaos

ett inferno

det har stormat

och jag har varit där 

ja jag har varit där i stormens öga

jag har varit på gyllene kullar

jag har suttit på piedestalen

ovan de som dyrkar

jag har känt vindarna piska mot min hud

jag har känt kärlek

haft den där i min hand

och varit där brännhet hud möter hud

jag har hört vargarna yla

jag har känt katternas väg

jag har varit där 

där få har trampat

där 

dit ingen vill gå

ja jag har varit där då

och här som få

jag har varit i himmelen

och även i helvetet

jag har varit ensam

jag har varit tvåsam

där där ingen ville vara ensam

men det har lärt mig 

att livet är det det är

men jag vet att det går

att man alltid kan trampa uppåt

och göra nya spår

finna nya stigar trots alla öppna sår

jag har funnit nära vänner

som jag älskar

som älskar mig 

jag har känt ormarnas tunga

och gaddarnas hugg

jag har lärt mig att så

och att älska mig själv ändå

älska det man har i hjärtat

det som finns där i djupet

det som är det sanna och så

jag har lärt mig att stormen bedarrar

att vindarna mojnar

att efter stormen kommer lugnet 

ja jag har varit där i mig själv 

i hjärtat där själen bor

jag har lärt mig att fly in i den världen

på andra sidan och tillbaka

jag har lärt mig att ta med mig den världen

hit och dit

och jag har lärt mig

att man kan vara både här och där

om man bara är i kärlek

då man ser allt på ett annorlunda sätt

och jag vet att jag alltid är älskad

där i det stora blå