Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Janne är i medelåldern, gift och barnlös. Han står i sin trädgård och undrar vart livet egentligen tog vägen. Ibland vill han bara lämna allting och öppna den där baren på Mallorca som han drömt om. En humoristisk historia om en man i medelålderskris.


De säger jag skiter i allt, men det skiter jag i.

Janne hade funderat på det länge. Han var less på den sega radhuskulturen och behövde se något nytt. Vad var egentligen poängen med att gå till det där eländiga jobbet som han ändå hatade varje dag? Kollegorna var den tråkigaste bunt människor som den där efterblivna typen till chef någon gång hade bestämt sig för att samla i det helvete som var hans arbetsplats. Sitta där framför datorn och sammanställa årsrapporter var det minst stimulerande arbete han kunde komma på, och på något vänster hade han ändå hamnat i det grå kontorslandskapet med årsrapporter som huvudsyssla.

Om han en gång till behövde gå på en parmiddag hos Johanssons på andra sidan gatan tror han att han skulle dunka huvudet i en tegelvägg bara för att få slippa eländet. Sitta där och flina åt ”Så ska det låta”, gissa vart man är på väg i ”På spåret” och sen bråka med mannen Johansson i TP när han gissade fel på vad som var huvudstaden i Tanzania och sedan vägrade acceptera det. ”Fan ta de jävla idioterna! Jag orkar inte med det längre. Snart så tar jag och lämnar frugan och öppnar den där baren nere på Mallorca.” tänkte han för sig själv.

Det var dags kände han. Ända sedan han var tonåring hade han drömt om att lämna det monotoma Svenne-livet och bege sig ut i världen. Sen att han inte hade kommit så mycket längre än den där enstaka resan till Phuket i Thailand brydde han sig inte så särsklit mycket om. Hade man sett Phuket hade man sett allt resonerade han. Men Thailand var för långt bort och främmande, han gillade dessutom inte ris så mycket. Det hade han allt förstått: att man äter mycket ris i Thailand. Mallorca kändes därför lagom långt bort och spännande, det fanns svenskt kaffe där på vissa restauranger och en dosa snus måste ju alltid finnas inom räckhåll. Man måste ju hålla på vissa personliga traditioner resonerade han.

-”Janne! Vill du inte komma in och titta på tv nu? Sportnytt börjar ju snart!”
-”Jag kommer älskling! Ska bara ordna lite mer här ute först!”
Snart hade Janne och Lena varit gifta i 15 år. De hade träffats redan i högstadiet på någon fest hemma hos en gemensam kompis. Dock så hade de inte blivit ett par förrän några år efter att de båda hade kommit tillbaks till deras gemensamma hemstad från att ha pluggat klart på olika studieorter. Ibland funderade Janne faktiskt på om de inte hade blivit tillsammans för att det inte fanns så många jämnåriga kvar i stan och de två hade på något sätt blivit ihopparade därför att det egentligen inte fanns så många andra partners att välja på. Han skakade snabbt av sig den tanken, hemska hemska tanke, han älskade ju faktiskt Lena. Hon var den mest omtänksamma och snälla människan han visste, och hon var verkligen omtyckt av barnen på förskolan där hon jobbade. Kanske var hon speciellt snäll mot alla barnen för att de aldrig hade lyckats få några egna. Lenas äggstockar saknade hormoner eller vad det nu var. Han kunde aldrig riktigt förstå vad läkarna sa och Lena mest grät.

Dessutom hade deras sexliv nästan gått i botten, en snabbt knull varanann onsdag var allt de mäktade med nu för tiden. Varför skulle han behöva leva så? Han var riktigt trött på att gå ner till tvättstugan och säga att han skulle stryka, när han egentligen gick ner och onanerade. Tvättstugan var där han fick utlopp för sin sexualitet. Trots att det var ganska fuktigt där nere så var det bättre än duschen. Det hade alltid varit svårt att masturbera i duschen tyckte han därför att det allt som oftast blev för varmt och de starka strålarna störde honom så han inte kunde få fram de rätta mentala bilderna för att få jobbet gjort. Problemet låg ju bara i att han var tvungen att komma upp från källaren med en trave nystruken tvätt varenda gång han kände för att lätta på trycket.







Just därför skulle han flytta till Spanien. Han skulle få uppleva lite medelhavsk hetta och passion. Hitta en sensuell senorita nere på någon tapasbar på bargatan i Magaluf, ta med henne hem till sin nya fräscha ungkarlslya och älska passionerat en hel natt. Senare skulle han ta med henne till sin strandbar där de skulle stå och blanda exotiska drinkar till turisterna och det skulle inte finnas ett bekymmer i världen. Han skulle ta ut skilsmässa, köpa den där Harley Davidson-motoryckeln och bege sig ut på kontinenten. Vägen skulle vara hans hem och han skulle vara ostoppbar på sin resa mot det förlovade landet, Spanien. Senoritan var inte långt borta.

Problemet bara var bara hur han skulle berätta för Lena. Detta var ju ingen idé som hade kommit nyligen utan något han hade gått och funderat på ett längre tag. När finns det egentligen ett bra tillfälle att berätta att livet de hade byggt tillsammans egentligen inte var värt någonting? Att deras samliv egentligen stod på en falsk grund byggd av Jannes missnöje. Sen var det ju svårt att hitta rätt tillfälle. Till helgen skulle de ju hälsa på Lenas föräldrar. Nyheter av den här magnituden är inget man nämner på en söndagsmiddag över en bit kassler. Svärföräldrarna skulle ju sätta kasslern i halsen, och då måste man ju ringa ambulans det ville ju inte Janne skulle hända. Kändes onödigt att involvera fler människor än nödvändigt.

Kanske skulle han smita ut mitt i natten? Lämna någon form av kärleksbrev på Lenas nattduksbord om hur han hade känt kallet från Frälsningsarmén och begett sig ut för att missionera, men han hade ju aldrig varit religiös så det skulle hon ju inte gå med på. Han kanske bara skulle hoppa över häcken rakt framför honom där han stod ute i trädgården. Springa sin väg och aldrig vända sig om. Lena skulle nog tro att han blivit kidnappad. Hon skulle aldrig känna sig sårad och övergiven om hon trodde att Janne hade blivit bortförd av några ligister. Allt som krävdes var ju ett fejkat brev med lösensumma och efter att polisen letat ett par dagar skulle de ge upp sökandet efter förövarna. Då skulle Janne redan varit långt borta. På väg mot friheten i Spanien.

Detta var ingen vanlig medelålderskris som Janne gick igenom. Han hade sett hur de andra gubbarna på jobbet hade betett sig när de började närma sig 40-strecket. De klagade vid kaffeautomaten i pentryt på kontoret. De gnällde på sina fruar och att barnen var ansträngande med sina aktiviteter. Hur det var ett oändligt skjutsande mellan pianolektioner och fotbollsträningar. Ingen av dem hade stake att göra något åt det. Janne däremot ansåg att han var en handlingens man. Han var inte den som gnällde för sina kamrater, utan tog tag i saker och ting. Flera gånger om dagen var han inne på olika auktionssidor på internet och kollade på motorcyklar. Det fanns till och med en kakburk med hundralappar nere i tvättstugan tillsammans med hans porrtidningar. Pengar som skulle användas till att starta sitt nya liv nere i Spanien. Lena kände ju inte till detta som tur var. Det hade väckt för många frågor. Han ville vara fri och då kunde man ju inte planera för mycket. En liten summa som skulle räcka till en motorcykel och handpenningen för lånet som behövdes för att öppna baren.

Han slogs ur sin tankebana när Lena ropade på honom att Sportnytt började. Planerna på Spaniem fick vänta först skulle han bre sig en smörgås med leverpastej och saltgurka och se på sportnytt. När han gick in huset igen från deras trädgård på baksidan av huset såg han en bricka med smörgåsar och te på soffbordet precis framför TV:n. I soffan satt Lena ihopkurad med benen på kudden och klappade på en plats precis bredvid henne som en inbjudan till att han skulle sätta sig. Han slog sig ner. Lena lade ena armen kring hans axlar och gav honom en öm puss på kinden.
-”Där är du ju” sa hon. ”Jag har saknat dig”.
-”Var bara tvungen att fixa till lite i rabatten där ute”.
Janne kände plötsligt hur drömmarna om baren på Mallorca spolades bort för en liten stund. Ikväll var det ju faktiskt deras speciella onsdag och på sportnytt berättade Christer Ulfbåge hur Halmstad hade vunnit över Trellborg med 2-1.




Prosa (Novell) av TheTodd
Läst 1251 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2011-08-24 18:31



Bookmark and Share


  Valter Örn VIP
Gräset är grönare utsidan av hagen,
men att drömma sig bort kan kanske
vara bättre än lugnande piller och sprit.
2014-08-02

  i af apa
skit bra! om man får uttrycka sig så...: )
2014-05-16

  queenia
utmärkt vardagshistoria.

2013-10-14

  Gawain VIP
Kolossalt bra! Vet inte hur mycket bättre eller mer broderat det kan sägas så det får räcka så.
2012-09-26

  blaite
Så charmigt och vardagligt att man bara inte kan annat än att älska detta
2011-08-26

  Gunnar Hilén VIP
Jag avgudar detta ! BOKMÄRKT.
2011-08-24
  > Nästa text
< Föregående

TheTodd