Har fått nog av stängda dörrar.
Fick denna text publicerad i tidningen kulturen också :)
http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/debatt-mainmenu-91/kultur-mainmenu-147/9834-kulturen-faller
Kulturen faller
Kulturen faller
Så jag möter det gamla spöket igen.
Jag är en nyfiken och kreativ figur som gillar att pröva olika uttrycksformer i mitt skapande. Måleri och skriveri är roten i det mesta. För en glad amatör är konsten en stor trevlig sandlåda att leka runt i och det är i mångt och mycket en härligt självutvecklande hobby som jag hänger mig åt.
Men en ruttenhet råder på i kulturella kvarter som nu har börjat stå mig upp i halsen. Det senaste käpphjulet var när min serie Benjamin nekades tillträde till informativa internetsajten seriewikin. Anledningen var den att serien består av en ruta och bör därför klassas som skämtteckning.
En-rutingar är inte välkomna här.
Detta är kanske inte något att förfasas över men det är ett tröttsamt tema som hela tiden dyker upp för mig och jag tror för många andra. Men saken är den att jag så många gånger tidigare har mött detta spöke. Jag har blivit nekad att registrera som västmanländsk konstnär fast jag målar tavlor och bor i Västmanland. Jag har blivit nekad att ställa ut tavlor i kommunens utställningshall för jag saknade utbildning i måleri. Jag är för gammal att skicka amatörfilmer till festivaler!
Vem är det som skriver reglerna? Vem är det som ställer de ovidkommande frågorna?
Är du utgiven av ett riktigt förlag eller är det press-on-demand? Är det en nättidning eller papperstidning? Jag ser att du kan rita men vad har du för utbildning?
Var finns den människa som kan beröras av ett verk utan baktanke?
Kulturen skulle ju vara fri och blomstrande! Sanningen är något helt annat. Oskrivna regler och värderingssystem försvårar nyskapande och hindrar nya aktörer. Jag kan inte se några som helst vinnare i ett sådant förhållningssätt.
Även om jag för tillfället är putt så tycker jag att det faktiskt finns fog för de kulturellt utvalda att se rannsaka sig själva. Isoleringen har och kommer i förlängningen bara leda till ett kulturutbud som bleknar.
Jag ser konstnärer som anpassar sitt målande efter modenycker. Jag ser poesi som skrivs om på uppmaning. Jag ser musik som skapas enbart för att sälja så bra som möjligt. Jag ser kulturarbetare som häller vatten på det som de en gång brann för.
Varför får inte jag vara med?
Varför får inte alla vara med?
Håkan Eklund - poet, skribent, fabriksarbetare