Älskade snöflinga.

Du faller sakta

mot marken.

Ditt liv är en evighetssekund

 i universum.

Där dansar du

med dina vita vingar.

Dansar sakta i en stilla dans.

Snöflingor dalar mot marken.

Möter efter möte,

formar dig stilla.

Krockar ibland på vägen ner.

Du speglar något vackert.

Det vi människor kallar liv.

Det som känns kallt,

gnistrande vackert.

Hur du föds är en gåta i sig.

Jag blundar stilla.

Fäller ut mina armar som en ängel,

dansar med er.

Tillsammans just så

i ett magiskt ögonblick.

Gnistrande och våt.

Som tårar på min kind.

Fall nu,

fall nu stilla mot moder jord.

Dansa som änglar.

Älska.

Ty ditt liv är över på ett ögonblick.

Innan du blir ett

med snötäcket.

Men du försvinner aldrig.

Du bara transformeras

till något annat.

Något stort.

Något älskat.

Något underbart.