jag är som den där katten som springer omkring på gården
och jamar högt av smärtan
som försiktigt sitter utanför portdörrana och letar
efter lite värme
efter någon att ta hand om henne
efter ett varmt hem
efter någon att leka och kjela med

men är det någon som bryr sig? nej!
de stänger portdörren så fort de kan
skriker åt henne att försvinna
men katten sitter kvar
och hoppas på någon ska släppa in henne i sitt hem
ge henne kärleken hon behöver

den dagen blir allt längre och längre bort
hon klarar inte av kylan mer
tar sitt sista andetag


och blir nertrampad och begravd under snön