Hon skriver om sina sorger
ett brev till allmänheten

Ett brev
som är en uppmaning
till alla
om att älska och att hjälpa

Och med dina tårar
i mina ögon
skriver jag
för att förstå

Hur svårt det måste
vara
att mista någon
som betyder så mycket

Jag grips av hur stor
sympatin kan växa
och hur tårarna
i sådan stor hastighet

kan rinna
ner från kinderna
och vidare ner
på tangentbordet

Vad är sympati
egentligen

Och må du
ta hand om
din lillebror
och din mor

Pojken som
förlorat sin manliga förebild
far och vän

Och

Kvinnan som mist
sin älskare
sin livskamrat
sin kärlek

Men jag tror
och vet

Att ni en dag
kommer att återförenas

Ty när ditt liv
är slut

Kommer du att färdas
på en lång
och mycket vacker stig
omgiven av färgstarka törnrosbuskar

Du kommer att sväva fram
och känna leendet smyga sig fram
på dina läppar

Känna ett lugn
som det där lugnet
innan man somnar
då allt känns bra

Perfekt

Då du passerat stigen ände
så kommer det att öppna sig
ett stort och vackert landskap

Klarblå himmel
lysande gröna ängar
med vackra vita snödroppar
och små glimrande björkar

Där kommer ni
att på varsin sida om ängen
att få syn på varandra

Först drabbas ni av häpnad

Sedan tager ni sats
mot varandra
springer med lätta steg
och omfamnar varandra

Och en dag kommer
du att ha allt och alla
vänner och familj
samlade där

På samma plats
i evig lycka

Och kärleken kommer återigen
återigen att ha segrat