sjön ser ut som fan. vattnet är brungrönt. inte längre sådär glasklart, och bubbligt, om du minns. grumsigt är det. med en oljig hinna ovanpå.

sjön finns inte på riktigt. men det vet du ju redan.

det var bara en kass jävla metafor som inte har nån riktig mening.

ditt pekfinger och långfinger söker sig ner längs min mage
det tar två sekunder, och sen går du vidare

'jag tror att jag älskar dig, nånstans här nere' säger jag och pekar på inte mitt huvud, inte mitt hjärta. inte ens min mage.

jag glömde bort att jag var poet.

jag glömde bort att jag tycker om att skriva långa subtila texter som alla handlar om att knulla dig.


det här är världens centrum, mitt mellan ljumskarna. allting börjar här. allting slutar här.
jag kommer ihåg när jag inte ens visste vad du hette och du hade dina fingrar i världens mittpunkt.

jag kommer ihåg dagen innan min födelsedag. du var för en gångs skull inte hög, och jag var för en gångs skull inte full. men varför i helvete minns jag inte hur du smakade den kvällen?

en liten liten detalj, att bygga ett luftslott på. så var jag körd igen.


kom in i mig. kom in i mig. jag behöver dig inuti mig.


slösa inte din energi på pundare, sade någon som tydligen visste allt och hade levt.

jag är bara så jävla rädd, att du ska glömma bort mig.