Jag sa att jag är ledsen för är ganska trasig och kantstött
Mitt inre är ganska misskött

Allt han lämnade var sårat och naket
Om mitt sinne bara hade varit lite mer vaket

Det är inte lätt att få dig att förstå
Han gjorde så mycket mer än mina ord kan förmå

Stoltheten är nu min vän
Och den sviker mig aldrig igen

Med huvudet högt vandrar jag på ödsliga torg
Och ingen kan se min kärlekslösa sorg

Men inte ska jag gråta
För någon jag aldrig kan förlåta

Istället ska jag beskåda alla som försvinner förbi
Fast vi delar gemensam kemi

Jag kommer aldrig låta mig känna någonting mer
Även fast jag på utsidan ler

Jag förlorar den rätte gång på gång
För ingen kan dämpa mitt hjärtas blåa sång

Ja, hjärta slår inte längre det krampar bara utan takt
Från minnen han säkert redan förlagt

Som jag sa, jag är ledsen att jag är ganska trasig och döljer varje tår,
Då sa du
-"Det är inte lätt att laga något som inte lagas får"