och alla verklösa naturkatastrofer
som inte lyckas förhindra mänsklighetens alla kulturkatastrofer
får mig att vilja avla fram
hämndlystna människomatadorer
som ska få varenda ihopsmält mun att nynna
"in hominem salvatore"
och be om syndernas förlåtelse
så kom, skynda och gråt med mig

bostad gör dig till boskap
och flera bostäder skapar sovstäder
där det är alltid gråtväder

alla städer börjar med mord
alla affärer slutar med blod
alla bokstäver börjar som ord
börjar som bilder
börjar som ljud
som vibrationer
och slutar som kärleksförklaringar
och sanktioner

däri vilar sanningen om hela vår existens tillstånd
världen är hemsk och underbar samtidigt
allt går in i varandra lika mycket som
att lögner är sanningar
kärlek är självvalt självhat
och vi är en vandring mot varandra

för det känns som att världen kommer gå under imorgon
för när jag blundar ser jag
staden i plågor
djur i lågor
hukande offer
utan ett koppel
människor i fosterställning
och överflödet förmultna
till ost och välling

men varje morgon är allt som vanligt
och jag nyper mig i armen och allt är som vanligt
och jag skjuter mig i foten för allt är som vanligt

jag längtar efter katastrofer
helst ska samhället rämna
men åtminstone kan väl hissen stanna
mellan våningarna
så grannarna hälsar tillbaka
för en gång skull
och inte bara stirrar förvånat

för det är när skyddsnäten kollektivt brister
som vi ger allt för varandra
vi ger nödvärn för värnlösa
bröd och bär för hemlösa
och ord som bär för chanslösa
då intensifieras färgerna
och livet kommer närmare

om det är så apokalypsen ser ut
så spräng allt med fraktalspiraler
ge mig EMP och Den Röda Knappen
och rädda mig från BNP och tungmetalldödat vatten
gör hela jorden till ett ingenmansland

och längs med vakttornet faller kropparna ikapp
och längst ned på vakttornet smattrar kropparna i takt

häll dem och allt över mig
himlar av pixlar
hinkar med vintrar
fimpar och missfall
se hur de smälter som sockret
hämnden och ockret
det faller flugor från min mun
alla dagar är hittepå
de första de sista och de i mitten så
bevittna soluppgångar
de är gårdagen som aldrig tog slut

för om allting går under kommer allting gå över
och visst kan vi inte bygga samhällen vi vill ha
på destruktiva metoder
men nog kan vi störta samhället vi inte vill ha med dem