Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En av mina egna favoriter. Hoppas ni kan upskatta den också.


För ett tåg som kommer snart.

Snart rinner orden av sidorna
i din favoritbok
till en sörja att sörja
Massor av versaler, gemener
smälta vokaler och sotiga konsonanter,
en tystnad som talar till punkt
För att du känner dig meningslös
Jorden går under, för att någonting inte går över.

Men du suddar ut, skriver om berättelsen.
Med svajande träd i ett wisteria-vimmel
blommor som syns från milsavstånd
Önskegrönskor och blodapelsinhimlar.

Du skrynklar ihop ett "önskar att du vore här"-vykort
och somnar i en vikstol mitt i bilden.
Du blir första flickan på månen, första flickan på Mars
första flickan i April.

Du har varit närmre folk från längre avstånd
än dig själv.
Just nu spårlöst försvunnen i en skrivbok
fladdrandes till Atlantis på en fjäderpenna
Skriftligt, metagalaktiskt förbryllad i en simpel atomisk nerbrytning
av meningsuppbyggnader

Du rymmer hemifrån fast du bor helt själv
för ett tåg som kommer snart.

Om du köper kärlek i en godisaffär
kan du bara vänta dig annat än sött
Ingen substans, inget hållbart,
bara bitar som försvinner efter hand.
Så du ror i land en systematisk ensamhet med någon annan
som håller i tiotusen år
Din tvillingsjäl, med ett ensambarnt själv.
Han kommer runt hörnet, men inte här.
Så du lämnar bryggorna
för ett tåg som kommer snart.

Du hyr ett jordklot
en värld som ingen annan är värd
-din lilla plats, ditt palats utan vakter
och river det.
Så bygger du med egna händer ;
Rom på en dag och dina egna underverk.
Tills du hittar någon som har likadana,

men hur kommer det sig
att bitarna som passar så bra ihop
alltid fallit från separata konstruktioner?
-Det vet du inte just nu,
försvunnen i dig själv.

Ditt perfekta material
-dina pusselbitar, smidigt passerade genom tullen, utan frågor
finns i närheten
-Någon annanstans
Så du packar dina väskor
och lämnar dom där hemma
För ett tåg som kommer snart.


Som om dina spridda tankar
regnat över dig
vet du precis var du tar vägen
när du inte vet var vägen tar dig.
Allting är som vanligt slutligen.
Så du har kopierat några frågor från hjärtat
som du inte kunnat läsa för kärleksdyslexi.

Men någon ska få se den
och kunna svara fel på alla frågorna
och du ska älska honom ändå.
Så du låser dörren
och glömmer ditt gatunummer
för ett tåg som kommer snart.




Fri vers av Karl Saxell
Läst 366 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-09-22 23:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Karl Saxell
Karl Saxell