nej detta är inte poesi
detta är ett frieri
du missade

ett skriveri
ett sånt man driver iväg i

när drömmar spricker

det är rena rama skövleriet av minnen
inga regler för oegennyttan tänker egot och drar järnet ur

och kniper en flyende soldat medan smeden saknas

*

jag vaknar kallsvettig och hör bara ekot över västra bergen
där bakom radiomasten som blinkar i takt triumferande


vi är bara text


kör in tennstaven i glödheta smedjeglöden
pumpar några extra tag med bälgen och inväntar

det är tufft med soldater

förintelse av en sommar balanserad på en enda övertygelse
förintelse av övertygelsen


att rum har egna väggar
att avstånd kunde vara ett hinder där tid inte existerar
att saker som
går att ta på är det som segrar över både vilja och känslor

förstår ej vitsen med att hålla något kvar
som ändå inte är villigt att böja sig för väggarna i tre dimensioner

vad är det då värt
när kärlek ställs på högkanten av en penny

och det enda jag har behov av är att be om ursäkt för att jag råkade komma ivägen för en solig sommar

med en dikt
skickad på en guts feeling

*

knäböjer så vid karmas altare höljt i höstens frostiga löv
glömmer tennstaven och glömmer sommarens enda minne

med en halv sten i min hand

min smed försvann och jag äger ännu inte kunskapen att smälta inför en het sommar
en gång till

och där mitt i väntande vintern anar jag en vår jag inte vill uppleva

jag tänker på pappmuggar och rykande kaffe med barr i
jag tänker på myggor jag log åt och på

en kort kort stund av overklig verklighet

en känsla av igår som inte blev mer än drömmar hur än solarna radades upp och jag tänker

vi är dubbla vi är fyrtal ja
men vi är långt från en straightflush i spader

och jag fortsätter tänka för min inre frids skull
på hur forma gamla minnen i nya rader

vi är bara text 

vi är minnen ord och tomma agendors korsdrag

vi är fyllt med allt annat än oss

vi är bara text
där luften burit hän mellan raka rader och lämnat spelrum för en äkta gambling teater för andra

de skulle aldrig förstå

vi är bara text

(ur en enda guts feeling fångad
en följtong på en hastigt ihopknyten flotte där träet murknat
sen länge)

vi är bara text

och du och jag och vi och oss
har vinterns is och snö att möta

men ingen tillit famnar en strandad
ingen trygghets famntag runt 

det lämnades ingen säkerhet
det bokades ingen nästa gång
det lovades aldrig framtid

alla skulle ha varit
alla borde vara
alla om du vore

löften lämnade utanför
vi var bara text

*

att linda en känsla i ord
min svaghet - förtroendet du vet

(och jag tänker på min hjärtats underskrift
skickad - boendet jag väntat

du vet
vi var bara text)

är det underligt om jag undrar varför
under så lång tid

är det underligt om jag ser mig på glid
ta genvägar över andras ängar och åka en stund gratis på andras höskrindor

jo jag lånar lite av andras känslor och en termos på någon sten
oförmögen att skapa egna minnen
jag tycker jag kan unna mig

*

det kryper myror på mina ben jag inte längre har en uppgift för och jag saknar de elaka myggorna

(vi var bara text)

och bryggorna blev aldrig berättarbänkar för fötter i hav
och skogen var för långt bort

för tung och för
mycket skog

är det underligt om jag vänder åkern med grävskopa och hyr in en ångvält

där ska inga grödor gro


min tid ingående rannsakad uppmätt och jämförd
med ords visade värde


vi var bara text

och så
kan jag läsa sista kapitlet med ro
där i förordet

stod ju ändå 

att romanen aldrig gjorts klar

(alla sms kvar

och vi var bara text)

Funnen:
Med pennan i hand på väg mot drömmarna.

"....vi är bara text."