jo man hör det liksom bakom hushörnen och där på natten under kudden fast man inte ens sover på den

och man ser det på plakat över norrskenet och där på söder fast man inte vänder sig emot

och jo ja visst man känner det tänker det äter det till kvällsmål i varje smågodis man tuggar halvt lamt på

och sover det och vaknar det och jo man hör det och fast man inte vill så håller man med i varje stavelse och varje bokstav om det så är den sista gången man fyller en symbol med värde och i varje andetag vart än man sen vänder sig i alla sex riktningarna finns det levande likt en orm och den ormen just som får snaran att långsamt med säkert att dras åt av sig själv för ju mer man söker efter tysnaden desto mer levande är ekot ekande om och om än en gång och aldrig mer tyst omkring ens sista chans att gå vidare och ut ur dessa evinnerliga bekräftelsers hammarklubba

ensamheten

(för jag vill bara säga
vårda det du har)

för där här och i alla gropar jag grävt

"Vad var det jag sa!"

hope

you

dig

it

six feet down - see you there

swan to swan

neck to neck to check our hearts

dig it down now

dig it

down