Redan medlem?
Logga in
ja ibland fryser man hur mycket man än bär på sig
Kylan vill åt min själKylan har slutat att tugga på mina ben
Dom frostiga isande grenarna har slutat rispa och trasa isönder mitt hjärta
Sjöarnas is försöker inte längre att locka mig i onåd hos våldnaderna som bor under isen
Skogens mörka väsen lyckas ej skrämma mig och få mig vansinnig
den bitande dimman som ligger tätt över byggden likt förlista spöken
har förgäves gett upp att smyga sig in i mitt inres kammare för att komma åt mig och mitt jag
Men all jakt är över
det kan slita, dra, trasa, kyla, bränna förkasta,förstöra och förinta bäst det vill i min lekamen.
Ty min själ kommer DET inte åt.
Fri vers
(Fri form)
av
Lasseman
Läst 615 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2012-12-26 15:23
|
Nästa text
Föregående Lasseman |