Mitt på dagen, ibland solstrålarnas ystra glada lek
sjunger fåglar, ibland humlor, uppblandat med skogens sus
hackspetts-virvlar hörs i fjärran, en och annan korp ibland
längs med bäcken syns emellanåt kanske en liten mus
Blommande en vacker näckros synes vila på en vattenyta
ovan flera meter utav fritt naturligt vattenliv
fast förankrad ned i bottnens stadigt tungt solida grund
är dess uppenbarelse allt annat än provokativ
Himlavalvet som sig välver över rosens näckrosdoft
ombesjunger härligheten hos dess tusen och ett blad
medan dolt i djupet ständigt försiggår dess livsprocess
gömt inunder vattnets livligt fascinerande fasad
Där finner rosenroten källan till sin blommas elegans
ibland maskarnas och iglarnas krälande slemmiga famn
djupt förankrad via stjälken under bottnens svarta dy
där döden ruttnar sönder allt i förgänglighetens namn
Bortom syret jäser gammal rutten ofrånkomlig skit
i en cyklisk svårbegriplig mörkrets omvandlings-process
vars verksamhet den nakna rosen känner sina rötter hos
suger därifrån sin näring utan spår utav finess
Genom stjälken forslas dessa delar ifrån dödars död
för att så på nya sätt förenas längs sin smala färd
upp till ytan, ut i bladen, till en helt förförisk syn
cirkelgången verkar märklig i en sten-död botten-värld
Trolska toner samsas dock varenda natt i månens sken
med den lilla rosens skira midnatts-speglande skönhet
där på tjärnens yta, mitt i livets högtidsstund
bryr sig endast rosen om sin svarta dystra hemlighet
Så förflyter livet stilla under ytan på en tjärn
livsprocessens dolda krafter skådar sällan dagens ljus
sömnens glömska gömmer i en ros vad nyss försvann
där grynings-dimman åter väcker dagens brus