Det skall vara gott att leva
annars kan det kvetta, som
galenskaparna sjunger.

Lyckan är en känsla
mer än ett tillstånd.

Lyckan kommer
då bekymren visserligen finns kvar
men inte är som en sten i skon
eller ett skavsår

som känns varje gång
man sätter foten i marken
i akt och mening att ge sig åstad
ut i mera verkligheten.

Lyckan är snarare som att få
ett leende tillbaka
av att ha råkat kasta ett som getöga
på någon (annan)

och känna hur hjärtat hoppar till
och hur ett som ofrivilligt leende
hotar att bre ut sig
i mera ansiktet på en själv.

Lyckokänslor är inte
svåra att upptäcka eller ens beskriva
blott de berett sig en smula plats
i en människas kropp och själ.