Lina känner sig lite småpirrigt lycklig just nu. Festen har varit lugn hittills, och Jonas har verkligen kopplat på charmknappen. Han är så sjukt snygg, ljust lockigt hår, vältrimmad kropp och sen fräcka kläder. Hon blir alltid lite avundsjuk på de där som kan köpa märkeskläder. Själv är hon tvungen att köpa sina på H & M och Lindex.

Hon ligger på rygg i sovrummets dubbelsäng, och väntar på att Jonas ska komma tillbaka. Ser upp mot taket, blundar med ena ögat för att hålla fast väggarna på plats . Lampan är en sån där svart  ”Härvan”, och ger ett skönt softat ljus i rummet. Dimmern är neddragen på det lägsta för att skapa lite mysfaktor. Ljuset strilar genom Härvans trådar och skapar ett mönster på väggarna. Hon känner sig rätt lummig i huvudet, det har ju trots allt blivit kanske ett par tre, fyra glas vin och några shots. Hon väntar . Vill ju kyssas igen, kramas och få smekas igen. Hans kropp är så skön. Men hon har svårt att bestämma sig, ska hon gå hela vägen eller låta det stanna vid lite hångel? Det får bli det som det blir. Beror lite på honom. Men alldeles nyss, det var rätt hett. Tungkyssarna blev allt hetsigare, och han smekte henne allt djärvare. Synd att han är så packad. Men, men…

Just då rycks dörren upp och in rumlar Fredrik och Johan, Jonas kompisar. De är rejält påstrukna, pratar med bullriga röster och slår sig ned på sängkanten.  
- Men hörru, eru kåt då? Vi vill me!
- Lägg av, snäser Lina av.
Johan flyttar upp mot huvudgärden, stirrar ner i hennes ansikte och ler.
- Lägg av, pyret. Vi ska ju ha sex här. Jonas får dela med sig lite. Han kluckar av skratt, sneglar mot Fredrik, som reser sig upp.
- Du sög ju av mig på klubben tidigare ikväll. Så kom inte och larva dig. Vi ska ju ha lite kul.
Lina skakar på huvudet, ger honom fingret.  Egentligen börjar oron skicka varningssignaler i kroppen på henne, men hon försöker spela tuff och oberörd. Situationen är lite skrämmande för henne.
- Lägg av nu, gå härifrån. Jag väntar ju på Jonas.
- Haha, det gör ju vi med. Fattar du inte nånting?
- Vadå?
Istället för att svara drar Johan tag i hennes händer och låser dem bakom hennes huvud, samtidigt som Fredrik, välter sig över henne och börjar dra i hennes byxor. Hon kränger med kroppen men lyckas inte stoppa hans framfart. Hon är riktigt rädd nu, munnen känns snustorr och adrenalinet skjuter pilar genom kroppen. Men över läpparna kommer inget, hon blir helt stum och stel i kroppen. Fredrik får av henne byxor och trosor, trycker ner kroppen mot sängbotten och håller handen över hennes vulva.
- Så ja, så ja, så ska det se ut. Är du kåt nu rå? Vi ska nog få dig blöt så det dryper om dig.
De flinar rått. I bakgrunden svänger dörren upp och Jonas dyker upp. Han flinar mot de tre.
- Jag hittade den här, en Côtes-du-Rhône. Fattar ni, grabbar? Kåt-de-Rån? Jag tror lilla fittan ska få smaka på lite vin.
De flabbar lite och lutar sig ner mot Lina.
- Fan, Fredrik, håll fast henne så att Johan kommer loss. Fram med mobilen, det här måste vi fanimej filma.
Lina ligger stel som en pinne, får inte ur sig ett enda ord. Hon inser vad som håller på att hända med vinflaskan. Vill inte. Kniper bara åt låren för allt vad hon kan.
Jonas kliver fram med flaskan, och placerar den mot låren.
- Men, vad fan, sära på dom då. Lägg av att hålla emot. Jonas tar i med båda händerna mot låren och bänder isär dem. Lina försöker knipa igen dem igen, men han är starkare. Han lägger armbågen mot ena låret och skjuter ifrån det andra med sin hand, innan han placerar vinflaskan mot blygdläpparna.
- Nu rå, nu ska vi knulla, skriker han och trycker in flaskan i mynningen. Lina är helt tyst, men en tår letar sig ner vid ena näsvingen. Hon är skräckslagen.

Johan dokumenterar förloppet, precis så som det senare kommer att visas i rättssalen. Hur Fredrik ligger och tynger ner hennes överkropp och huvud, och hur Jonas ligger över hennes lår och kör flaskan in och ut i hennes underliv, säkert trettio gånger innan han plötsligt avbryter, med orden ”men vad fan, hon blöder ju”. Strax efter lämnar de henne ifred och sätter sig på sängkanten alla tre.

De försöker sen att övertala henne att inte anmäla det hela. Ett märkligt beteende om man betänker att de sen i rättegången kommer att hävda att hon varit med på det och att det ju inte var meningen att skada henne med flaskan. Att det ju bara var en olyckshändelse med kapsylens aluminiumfals. En stilla undran: Så varför övertala henne om att inte anmäla saken, när de hävdar att hon varit med på det hela, vad finns det då att anmäla?

Men tingsrätten med domaren i spetsen kommer till oväntad hjälp:

1. Det har gått till så som Lina berättat

2. Det har varit ett slags överenskommelse tidigare under kvällen om några slags sexuella aktiviteter

3. Att de tryckte ner henne i sängen och särade på låren kan tolkas som en uppfordrande gest, eller ungefär som en klapp på axeln

4. Killarna borde ha fattat att hon inte ville ha sex med hjälp av flaskan

5. Men hon sa inget

6. Att hon knep ihop låren kan ju ha berott på att hon kände en inledande blygsel

 7. Killarna hade anledning att tro att hon var med på det

8. De ville inte uppsåtligt skada henne med flaskan


Så alla tre frikänns.

Vem ska försäkra sig om att samtycke finns? Är det inte männen i det här fallet? ”Vi trodde, vi fattade inte…”. Varför kunde inte i något skede någon av dem försäkra sig om att Lina verkligen låg där och njöt i fulla drag, av 90 kilo Fredrik över överkropp, huvud och armar, 80 kilo Jonas mellan benen som håller isär låren med ett kraftigt grepp, och så den där flaskan med aluminiumvass kant som körs ut och in i hennes vagina? Och med vilken rätt fick de sedan fortsätta kränkningen genom att filma alltihop, kanske redan till kvällen ladda upp filmsekvensen som ett juste klipp på nätet?

Hur är det ställt egentligen?

I huvudet på gärningsmän, lagvrängare, lagstiftare och andra som har att bedöma sådana här händelser. Var finns det sunda förnuftet?

  Och var får små fjuniga artonåringar lära sig att det är så här kvinnor ska behandlas?

                                                                               @