Dina ögon, djupa sugbrunnar
De mörknar framåt nattetid
Blir outhärdligt isblå
Som vargars

Hänförelsen, den glittrar där
Men under skiner något dött
Jag undrar, på din insida
Är du outsägligt stålgrå
Som vargar

Jag bränner mig på elden sakta
Den som du sänder mot mig benhårt
Det hugger till i mellangärdet
Tänderna obeskrivligt vassa
Som vargars

Det rämnar och det spricker upp nu
De knutarna vi knutit samman
Hinnornas rytm den klingar ut nu
Vi måste nog gå vägar ensamma
Som vargar