Timmar långa som dagar
en tillvaro som styrs av märkliga lagar
evigt väntande på Godot
ständigt undrande varthän, vartåt
människan verkar ha tömt ut sina resurser
vinster förbyts nu i förluster
En gång hade kyrkan den ledande positionen
där den som tänkte annorlunda blev ställd inför inkvisitionen
numera riskerar man inte sådana strider
men människan finner ingen ro, hon lider
utan att veta något om orsaken därav
hon är bara ofri, en slav
och vetenskapens kyrka kan vara nog så rigid
sällan skapar den förutsättningar för sällhet och frid
Sakta driver så människan mot en punkt
där det kan komma att kännas nog så påfrestande och tungt
visst finns det sådant hon behöver befrias ur
men samtidigt betyder det att stora prövningar står på tur
kanske borde hon lärt sig vid det här laget
att i större utsträckning ge sig hän och släppa taget
Om sin storvulna ambition
att söka styra vårt universum med precision
därtill är hon blott en del
i ett oändligt mycket större spel
som redan var verksamt den dagen hon anlände
och Gud henne till jorden sände
eller om det var på något annat sätt
var och en får själv avgöra vad som är rätt
Dock har vi ännu ej tillräckligt förstått
att vi behöver ett långt perspektiv istället för ett kort
kapabla som vi trots vår litenhet ändå är
att skapa förutsättningar för det som mot förskräckelse bär
frivillig omvändelse är knappast att vänta
och betala får vi säkert göra med ränta
om vi nu ens har någon framtid kvar
när människan med alla sina förehavanden är klar
Bo R Axelsson