knastret knäpper lätt ikapp med avsvalnande plåt
kyrktaket lika svart som skuggorna

bara ben hoppar högt
tar sats och hoppas hinna hem innan spöken tar kvällsfikat

där lampor lyser likt ligisters lömskhet går gravlocken gnekigt igen och mörkret 
blir utan manus inför nattens nöjen

så glöder glömskorna kring ännu en dags dömda framtid
som om inget alls hänt över murarna och ornamenten slipade av second hands händer

blir nästa trend och nästa livs länders gränser

som sagan skogen och servettringarna

och i hallen skrapar man av sandalerna även mot iskanten
om så järnet fryser fast mot sulan

för att så gjorde mormor