Skrev en saga, som blev sorgsen.

Sagan grät, med sitt bläck.

Rev ett papper, torkar tårar.

Genljöd skammen, i ett hörn.

Stäver tystna, snavar punkter.

I ett nu gömmas, satser.

Frågetecknet bugar, mot mitt håll.

Torkar tåren, fläckvis bortfall återstår.

Så den sagan, blev mitt liv.

Frågetecknet ständigt bugar

och mitt utropp fastnat har.

Kommatecknen hopar sig  -

i den sagan som blev min.