stråkarna och strängarna och struvorna med socker

ocker är ju otacks lön och hur jag än då stämmer
lämnar luften luckor likt det tjuvar lämnar kvar

blott tomma nocker

och mer och mer och mer än så
mer och mer än så

så tråkar jag nog ut dig helt och kuvar mina chocker

där dansar gamla ben omkull och stråkarna har vildsvinsborst
tvinnade med skuld och bråk på struvornas små fat

och mer och mer och mer än så
mer och mer än så

och råkar vi så mötas över hettan och ett barndomshav
i sånger utav val vid rev och stjärnbeströdda skum

som kråkor bygger bo invid där värmen bjuds som mat

och mer och mer och mer än så
ju mer och mer dess hat

stråkarna och strängarna och struvorna med socker
lämnat lösa kanter på tapeter fullt med klotter

mått är aldrig bra att mäta sång ifrån ett hav

och mer och mer och mer än så
mer och mer än så