Jag ser ett ljus som ingen annan ser.
En tid som inte riktigt finns.
Möjligheter, hopp och kärlek.

Motgångarna kastas i mitt ansikte.
Jag viker mig dubbel helst tre gånger om dagen.
"Ge upp, ge upp..."

Jag gråter oftast i själen.
Det är ni som har ihjäl den.
Så jag brinner starkare.

Jag ser ett ljus som ingen annan ser.
En vild fladdrande eld.
En kyla som värmer.

Jag drunknar i mina tårar.
Jag horar, skriker och ölar.
"Ge upp, ge upp..."

Även bakom molnen skiner solen.
Himlen är klar och blå, min själ lika så.
Så jag bränner min hand på min själ.

Jag ser ett ljus som ingen annan ser.
Ett inferno av, "Jag ska aldrig gråta mer!"
Melankoli, i perfekt harmoni.

Jag borstar av mig askan.
Krossar min glöd i handen.
"Brinn upp, brinn upp!"