I natthimlens vandring
dansar jag med stjärnorna
huvudet är där jag vill
när tanken kommit ur munnen
och vinsten var lika definitiv
som förlusten när du gick

Det svåra är inte att föreställa
måla med vattenfärger
försiktigt peta ut varje penseldrag
vi målade alltför mycket som unga

När ljusblått var drömmarnas färg
som vi kläddes i och också älskade
levande exemplar på våra föräldrars lycka
att symbolik kan bli så heligt

Dröm, älska och skrapa upp knäna
mammas famn lika nära jämt
torka tårarna du själv försakat
skydda dina drömmar
levande eller fortfarande pulserande abstrakta

Dröm din sköna dröm
låt pulsen slå och tårarna rinna
även om du stängt din dörr
vuxen nu men har ändå skrapade knän
mamma är inte här nu
sträck ut din abstrakta hand