det är lördagskväll
och jag behöver 
vara stark idag igen
här sittandes själv

mitt huvud rymmer
inte mer längre
och jag vill bara fly
undan min verklighet
ett par minuter
en evighet

men ändå sitter
jag här
med tårarna i vrån
och bara låter
orden och tårarna
flöda fritt

så kyss timmarna
minuterna 
sekunderna
av det som 
kallas liv

för här står jag 
ensam

väntandes 
livets öde