Att förstå och prata svenska är alltid av viss vikt då man besöker en biograf. Det har jag lärt mig redan tidigt. Det blir lättare för biljettrivaren om jag kan göra mig förstådd och införstådd med vilka regler som gäller under studier av film.

Man bör exempelvis inte tro det är okej att ha med sig en vagn med mat eftersom den kan blockera den rad i vilken stolen är placerad där tittaren sitter. Det finns speciella tider och salonger som är lämpliga för exempelvis så kallad barnvagnsbio.

Men har jag en rullstol med mig så går det bra. Då viker jag ihop den innan jag går och sätter mig på tionde bänk. De flesta salonger har minst tio bänkrader. Har salongen bara nio eller åtta bänkrader så blir det naturligt för mig att sätta mig just allra längst bak i som skumrasket.

Vad det gäller hudvård inne i en biograf har jag inte gått den kursen än, men det lär väl inte dröja länge förrän den står där och stampar i farstun, med vissa små uttryck för lockrop så att tittaren skall förstå nödvändigheten av att ta några steg i dess riktning.

När det kommer till själva seendet och skeendet inne i salongen råder det ännu skilda meningar om vilken uppförandekod som gäller. Det är exempelvis inte ännu förbjudet med glädjeyttringar som att slå sig på knäna då man skrattar, ger upp ett gapflabb eller fnissar.

Men det är bra att först fråga grannen till höger eller vänster ifall kamratliga knuffar i sidled med armbågen för att få koll på om upplevelsen innehåller spår av gemensamhet och möjligheter att följa eller leda i skratt och suckar, är i symbios med andra människors tankar och känslor kring kvalitetstänkande hos likar, det vill säga möjliga olyckskamrater.

Sucken har med tiden kommit att utvecklas stort och jag har en väninna som snart vill debutera i det ämnet. Suckarnas gång, skall visst verket ha som undertitel.

Länge har det varit känt att ett ord som nödutgång, även bör ha den svenska översättningen 'exit' i stora bokstäver för större förståelse från en annars hyggligt otålig publik sida bland de mer engagerade tittarna.

Mycket mera finns förstås att säga om ett biobesök och dess många upplevelser av dagen, men jag tror då jag får hänvisa till den uppsjö av material som redan finns i ämnet.