Jag går tillbaka till den enkla poesin
till det vackra och passiva
det som anses vara feminint
för man lever så länge man lär
och jag lever inte langre

kanner ingen emparti
för de rädda och lidande,
missförstådda och oälskade
bryr mig inte om kampen
kriget eller revolutionen

vart ska jag ta vägen med min död?