Så gärna vill jag
att någon stannar
och lägger örat mot min mun
för min röst är så tunn
och orden är tröga

Jag vill
att någon drar en stol
intill min säng
och låter mej bli sedd

Jag önskar
att någon ser
mina ögons frågor,
känner mina händers undran
och läser mitt ansiktes språk

Jag ligger här stum
rädd att ingen vill eller vågar
höra mej när jag frågar

finns jag ännu?

Kan du röra vid mej,

kan du se mej?