Det rådde en märklig tystnad då.
Det låg liksom något i luften,
solen stod lågt på himlen och kastade
ljus på undersidan av molnen.
Det blev ett märkligt sken
som ett varsel om någonting.
På en trädstam strax bredvid mig
klättrade en ekorre, och en
fasanhöna kilade iväg längs marken.
Sen kom det något från himlen,
något vått men ändå inte vatten.
Det var snö, den första snön.
Och kvällen som kom
kunde man se snöflingor singla
ner till skenet av utebelysningen,
medan den frostkalla marken
färgades allt blekare
och blekare.