Jag står i hallen
på ett ben
drar upp dragkedjan i stöveln

strax på väg att tända ljus på graven

när du ropar, kom

Jag vill att du hälsar till mamma

”att jag varje kväll när jag lagt mig
knäpper händerna på bröstet
tackar för mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn
och ber att de ska vara snälla mot varandra
och mot alla de möter”

på vägen till kyrkan
går jag genom stadens
skimrande lampor

vandrar intill det som kallades
lortbäcken, när jag var barn

vattnet porlar, ett enda isflak
vilar intill en stenkant

så tänder jag ljuset i lyktan
framför din hälsning

sorgen söker sig ner för kinden

       *

inne i en annan kyrka

säger hon till oss

”man behöver inte vara glad
och sjunga ”Hej tomtenissar”
bara för att det är jul
men om det är så, så är det bra

till alla er andra
tänk på att julens budskap
är förlossning genom smärta”

mina tankar går till
ett nyfött gossebarn
på andra sidan Stilla Havet
och till den som i en sjukdomssäng
kämpar för sitt liv

och till dem som bara
väntande kan se på

och jag ber din bön
”hjälp dem att vara snälla
mot varandra och alla de möter”

© Eva Langrath 2014