~*~
Solen
våra embryos
heta böljande vagga
i svarta rymdens
iskalla grav
absoluta nollpunkten
där allt är totalt stilla
utan någon rörelse
i sav
Gula gasflammors
oändliga energi
kastas ut i rymdhavet
i Strålglansljus
Du och Jag Vi
i Livets nav
Skapade i fusionskraft
cellkärnor pressas
samman
till Etthet
i enorm livsglädje
den mest powerfulla
vi sett
Stråken öm
gnides av varsam
skaparhand
över galaxers
flammande nebulosaband
på stjärncellons
norrskensbas
med vita vingpennor
spitz of fire
ljusets fingrar
på Livets strand
underbart i pulpans
vas
sänds i regnbågs
vingfärger
mot
rymdhavets oas
Förtätas
till blåvingefjärilars
stora mjuka vingar
o kärlek till naturen
blommor o bin
i stort moln av
gemenskap värme
kärlek i kärnan
i periferin
Skiftet
I nattens
förmörkade sinne
tänkte människan
om:
”JAG”
har genialisk hjärna
jag klarar detta själv
jag är den största
den mest utvecklade
varelsen
i Livets brusande älv
JAG
är inte
bara en flisa
i Guds ögas
mångglittrande
skärv
nu tar Jag över
även om det leder till
Jordens undergång
o människans död
o fördärv
Väsande bort från
gemenskapen
med svarta dödsvingar
ridande på missilen
av kallt blankt stål
med ödesbomben
dödsbomben
som ett huvudmål
Fusionen I Livet vagga
nu i Dödens svarta pupill
i kistan i graven
med våldsam energi
bränt sitt rykande sigill
Färgade missiler
svarta av Egots
mörka vision:
makt, rikedom, kontroll,
självförhärligande,
i atombombens
avgrundskrafter
av fusion
Ödesdigert leker vi Gud
med hans krafter
o sätter oss
på hans
tron
detta kan leda till
förintelse
av allt levande
o alla våra
grönskande
bon
Låt oss göra ett nytt skifte
i Livets o Kärlekens namn
veckla ut våra mjuka vingar
o åter sväva i gemenskapens
famn
Låt oss slå på fredstrumman
o dansa naturfolkens
hyllningsdans
till Livet Naturen Kärleken
o fördriva andedemoner
som med svarta vingar
driver sin förintelseseans
VI
ÄR
veka sårbara varelser
på Livets grönskande träd
ej svarta dödsmissiler
som förgör Livet
under militäriskt
brinnande räd
~*~
© Bo Himmelsbåge
Nästa text
Föregående
